Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Denna studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhÀlsoteam samt de elever som har nÄgon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd undersöks utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kÀnnetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande Àr vilken typ av svÄrigheter som eleven har och vilket stöd eleven fÄr.

Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar hemmasittare.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lÀrare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

Today?s schools agrees that there are students that are in need of special help in school, but how this help best connects to the students can the schools not agree about.That?s why I in this essay have chosen to look closer at four different compulsory schools and they?re teaching of students requiring special help. I choose to look at two community schools and two open schools.The aim with this essay is to see if the teaching of students in need of special help is different or the same on the four schools. One of the theories that I have used is HaugÂŽs theory about segregated and included integration.In my essay I have used qualitative research interview. I have interviewed one person from each school management.The result shows that it is not the way the schools teach the students that is important, instead the schools see the contacts between families and the school and the personals attitude agents the students as the most important factor when they work with this students..

Sammanfattning Syfte med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarna tÀnker kring idrottsÀmnets möjligheter och svÄrigheter med individanpassad undervisning. Och vad lÀrarna anser krÀvs av dem sjÀlva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsÀttningar idrottslÀrarna anser Àmnet idrott och hÀlsa har för att stödja elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen Àr Àven att se hur idrottslÀrarnas tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslÀrarna. UtgÄngspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

Syftet med följande uppsats Àr att fÄ en bild av hur lÀrare upplever att elever i behov av sÀrskilt stöd, i Är 7-9, klarar att arbeta med arbetssÀttet Eget arbete.Eget arbete innbÀr att eleven sjÀlv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur arbetssÀttet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet bygger pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Ärskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssÀtt sÀrskilt bra. Eget arbete dÀremot kan vara ett arbetssÀtt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Leandersson, A. & Magnuson, E. (2011). FörutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. FörstÄr pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna? Halmstad: Högskolan i Halmstad, sektionen för lÀrarutbildningen.VÄrt syfte var att undersöka förutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrkilt stöd.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för flersprÄkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrÄn ett lÀrarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. VÄr analys utgÄr ifrÄn följande forskningsfrÄgor:- Hur framtrÀder sambandet mellan skolprestation och flersprÄkighet i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder lÀrares arbete med och uppfattningar om flersprÄkiga elever i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder flersprÄkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?Vi anvÀnder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar pÄ vÄra frÄgor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flersprÄkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trÀtt fram kan sammanfattas som att de flersprÄkiga eleverna inte presterar pÄ samma nivÄ som de ensprÄkiga, svenska eleverna.

Samtidigt som elever i behov av sÀrskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, nÄgot som stÀller höga krav pÄ klasslÀrares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien Àr att analysera klasslÀrares uppfattningar om deras möjligheter och begrÀnsningar i matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ undersökningar som gjorts genom att intervjua Ätta verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att klasslÀrarna har goda möjligheter att underlÀtta matematikundervisningen.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..